Fördelar med energiglas i gamla fönsterbågar – och varför det slår nyproduktion

Det där dragiga fönstret du har vant dig vid

Du vet känslan. Den där kalla luftströmmen längs golvet en februarikväll. Gardinen som rör sig fast inget fönster är öppet. Du har lagt en filt mot fönsterkarmen, kanske till och med tejpat. Och du har vant dig vid det. Men det kostar dig pengar. Varje dag, varje vinter, år efter år.

Gamla fönster i stockholmska sekelskifteshus är vackra. De har handblåst glas med den där lätt vågiga ytan som fångar ljuset på ett sätt som inget modernt glas kan replikera. Spröjsarna har profiler som en snickare lade sin själ i för hundra år sedan. Men energimässigt? De är katastrofala.

Och här kommer den goda nyheten. Du behöver inte välja mellan skönhet och funktion.

Vad energiglas faktiskt gör i en gammal fönsterbåge

Energiglas – eller lågemissionsglas som det tekniskt kallas – har en tunn metalloxidbeläggning som reflekterar värmestrålning tillbaka in i rummet. Tänk dig en osynlig värmespegel. Det gamla enkla glaset i din fönsterbåge har ett U-värde på kanske 5,8. Ett modernt energiglas landar runt 1,1–1,3. Det är en enorm skillnad i isoleringsförmåga.

Men det riktigt smarta är att du kan sätta in energiglas i befintliga bågar. Den gamla fönsterbågen av kärnfuru – trä som är tätare och mer motståndskraftigt än det mesta som säljs idag – fungerar som ram. Glaset byts. Tätningslister monteras. Beslag justeras. Plötsligt har du ett fönster som presterar i nivå med nyproduktion, men som ser ut exakt som det gjorde 1905.

Ekonomin bakom beslutet

Jag hör ofta folk säga att det är billigare att bara byta till nya fönster. Stämmer det? Nja. Det beror helt på vad du jämför med.

Ett nytt PVC-fönster med standardmått kostar kanske 5 000–8 000 kronor inklusive montering. Men om du bor i en bostadsrätt i Vasastan eller Östermalm med specialmått, rundbågade överbågar och spröjsade innanfönster? Då pratar vi plötsligt 15 000–25 000 kronor per fönster för att få något som ens liknar originalet. Och det kommer ändå inte se rätt ut. Proportionerna stämmer inte. Spröjsarna är påklistrade attrapper.

Genom att kombinera energiglas med en fönsterrenovering i Stockholm för kulturmärkta hus kan du sänka uppvärmningskostnaderna avsevärt utan att förlora byggnadens ursprungliga karaktär.

Renoveringskostnaden landar ofta på 40–60 procent av vad ett likvärdigt nytt fönster skulle kosta. Och livslängden? Kärnfuru som underhålls korrekt håller i generationer. Den där PVC-bågen har en förväntad livslängd på 25–30 år. Sedan är den avfall.

Kulturvärdet som försvinner med ett byte

Stockholm har ett enormt bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Jugend, nationalromantik, funktionalism. Fönstren är en avgörande del av fasaduttrycket. Byt dem mot moderna kopior och något händer med hela gatans karaktär. Det blir platt. Livlöst.

Stadsmuseet och Länsstyrelsen har tydliga riktlinjer. Byggnader med kulturmärkning – blåklassade, grönklassade – ska i första hand bevaras genom renovering. Men det handlar inte bara om regler. Det handlar om respekt för hantverk. Om att förstå att en fönsterbåge från 1890 är ett hantverk som vi knappt kan reproducera idag till rimlig kostnad.

Men vet du vad? Det handlar också om att bo bättre. Gamla fönster med energiglas ger ett mjukare ljusinsläpp. De har en tyngd och soliditet som plast aldrig kan matcha. Du märker det när du stänger dem – den där dämpade, solida känslan av trä mot trä.

Processen är enklare än du tror

Många skjuter upp fönsterrenoveringen för att det känns krångligt. Byggnadsställningar, bygglov, eviga ledtider. Men faktum är att en erfaren hantverkare kan renovera ett fönster med energiglasbyte på en dag. Bågen lyfts ur, tas till verkstad, kittas om, glasas med energiglas, målas och sätts tillbaka. Ibland samma dag, ibland nästa.

Under tiden sätts en provisorisk skiva upp. Du fryser inte. Dammet är minimalt. Och resultatet? Du ser det direkt nästa kalla morgon när kondens inte längre bildas på insidan av glaset.

En sak till. Ljudisoleringen förbättras markant. Bor du mot en trafikerad gata i Stockholm – Sveavägen, Hornsgatan, Ringvägen – kan skillnaden vara dramatisk. Energiglaset i kombination med nya tätningslister stänger ute buller på ett sätt som det gamla enkla glaset aldrig klarade.

Hållbarhet på riktigt, inte på pappret

Vi pratar mycket om hållbarhet. Cirkulär ekonomi. Återbruk. Och sedan slänger vi fullt fungerande fönsterbågar av hundraårig kärnfuru på tippen för att ersätta dem med plastfönster tillverkade i Polen. Ser du ironin?

Att renovera är det mest hållbara du kan göra. Du behåller en resurs som redan existerar. Du förlänger dess livslängd med ytterligare 50–100 år. Och du uppgraderar prestandan till modern standard genom ett enda ingrepp – glasbytet.

Koldioxidavtrycket från en renovering är en bråkdel av nyproduktion. Inget nytt trä behöver avverkas. Ingen ny aluminium behöver smältas. Ingen ny plast behöver extruderas. Du använder det som finns. Och det som finns är ofta bättre än det som tillverkas idag.

Så nästa gång du står vid det där dragiga fönstret och funderar på att ringa en fönsterfirma – fundera på vad du faktiskt vill. Ett billigt byte som ser okej ut i fem år? Eller en riktig renovering som håller i femtio?

Svaret borde vara enkelt.

5 nov. 2026